Såg att jag fått två frågor på mail för ett litet tag sen, är inte inne där så jätte mycket men bättre sent än aldrig?
1. "Har du och Arvid gjort slut, vem isf?"
2. "varför tog de slut?"
3. "Hur kommer man över det?"

1.Svar: Ja vi har gjort slut, idag. Vi gjorde slut med varandra, eller ah båda var "med på det" såå.

2.Svar: varför de tog slut, ah helt ärligt jag är inte helt säker faktiskt. (Kärlek är så jävla komplicerat har jag kommit fram till nu..)
Men vi bor ganska långt åt helvete från varandra, och båda har tappat lite känslor för varandra. Och har väll känt det ett tag nu, så inte jätte mycket att göra åt. Fick jag önska nått skulle jag önska att de kunde vara som för 6 månader sen, men tyvärr så går inte det.
Men vi kom överens om att vi ska smsa i slutet av sommarlovet och se hur vi båda känner och om vi vill bli tillsammans igen eller inte.
Sen så kom vi fram till att vi kan smsa varandra ibland om man bara vill prata med nån, vilket känns skit bra! (Eftersom att jag litar på han mest trotts allt.)
Men vi är inte arga på varandra eller något sådant, och vi "skiljdes" som kompisar så kunde inte blivit bättre.
Och eftersom att vi nu ska börja i samma skola, vet inte om jag sagt de men vi båda har sökt till lundellska och ska gå om ett år och nästan samma linje oxå så vi kommer ju träffas igen helt klart, så känns bra att vi fortfarande kan prata med varandra. (Känns som jag är med i en film eller nått, liksom vad fan är oddsen för de här..)

3. Jag kan ju erkänna att jag helt klart kommer sakna honom och de kommande veckorna kommer säkert vara jobbiga, men samtidigt vet jag innerst inne att de här va de bästa även fast de inte känns så just för stunden.
Hur kommer man över de? Jadu, jag är inte expert på sånt här kan jag ju säga, men jag vet att de tar tid, man glömmer inte bara bort en person på några dagar, de tar tid och oftast mer än bara några veckor, personen har ändå varit en stor del av ditt liv, och alla minnen dom kommer alltid finnas där någonstans i bakhuvudet vare sig man vill de eller inte. Jag kommer inte glömma allt jag och Arvid har gjort, och vissa saker vill jag inte glömma bort heller.
För även fast de tog slut så ångrar jag inte att jag var tillsammans med honom för vi hade ändå några grymma månader tillsammans.
Sen så är de väldigt många som tänker att "de finns ingen annan" nu kommer jag få leva ensam, kan ju erkänna att jag är en av dom, men jag tror varje fall inte på att de bara finns en enda kille/tjej för dig där ute (the one and only) typ. Jag är bara 16 år de är inte många som hittar den rätte vid den här åldern. De kommer komma personer som lämnar ditt liv och kommer in i i det hela tiden. De är bara nått vi får leva med tråkigt nog.

Sen måste du få tillåta dig själv att vara ledsen, as ledsen, för desto snabbare du bara gråter gjärnet desto snabbare kan du ställa dig upp igen, prata med kompisar, gör sånt du tycker är kul men snälla sitt INTE hemma och deppa i flera månader de kommer du inte må bättre av överhuvudtaget.

Du är inte heller ensam, även fast de känns så när man ligger där på sängen och gråter för allt vad man har. För de du är med om nu, de händer flera miljoner andra personer runt om i värdens just nu, varje dag krossas någons hjärta men samtidigt reser sig någon och har klarat sig igenom sorgen och jag kan lova att även fast de kanske inte känns som de just nu så kommer de en dag vara du som reser dig och känner dig starkare än någonsin tidigare.

Måste bara säga att va inte rädd för att bli kär igen, ingen är likadan som någon annan bara för att ett förhållande inte fungerade så betyder de absolut inte att inget kommer göra de.

Så slutligen, jag är extremt lättad men kan ju säga att jag har mått bättre i mitt liv, men upp och ned gångar har alla de gäller bara att ta sig igenom de. Och jag vet att du kommer lyckas :*

Arvid kom hit i fredags runt 5 tiden och var här till 5 idag.
De kändes as bra, och vi har snackat nu och måste säga att de känns mycket bättre (tror jag)
Somnade runt halv fyra så va helt död idag, som tur va sov vi typ till 12 och hoppade i poolen.
De var jätte mysigt hursomhelst, har även fått två frågor som jag tänkte svara på i ett inlägg efter detta.

Tänkte va med några kompisar nu på kvällen men de blev inte så då jag inte orkar åka utanför vreta idag tråkig och lat som jag är.
Imorn vet jag inte vad som händer, kanske åker till Sofi med några från klassen och gör pannkakor till på måndag men vi får se hur de blir, tänker inte sitta hemma å dö varje fall.
PUSS